Idag, första söndagen i mars, är det Vasaloppet. Hemma hade vi laddat upp med vasaloppsfrukost framför TV:n. Det bjöds på yoghurt, kokt ägg, juice, te, nybakade bullar och amerikanska pannkakor med lönnsirap.

Brödet var en kalljäst sort som jäst i kylen över natten. Variant på detta recept från Pain de Martin.Riktigt enkelt att baka och fantastiskt gott. Receptet kommer här.

Jag rörde ut jästen i vattnet och blandade därefter i resten av ingredienserna. Degen blir rätt så kladdig. Plastade sedan in bunken och ställde den i kylen.

På morgonen
Mjöla bakbordet ordentligt och skrapa försiktigt ut degen ur bunken. Dra ut den till en rektangel, ca 10 gånger 40 cm. Vik den dubbel så att den nu blir ca 5 gånger 40 cm. Sätt ugnen på 275 grader och låt degen vila ca 30 minuter medans ugnen blir ordentligt varm. Låt en plåt stå inne i ugnen.

Ta ut plåten ur ugnen och dela degen i lagom många bitar. Jag la dem direkt på plåten. Därefter åkte de in i ugnen. De hade fått lagom med färg efter ca 15 minuter. De fick svalna en liten stund på galler.

Under dagen har vi njutit av dem med ost, marmelad och leverpastej. De blev riktigt saftiga och goda. Anisen ger en fin smak, men det går nog bra även utan. Känns som att man kan variera receptet en hel del.

Mitt Vasalopp
Men som sagt, denna dag var det Vasaloppet. För en vecka sedan var det min tur i Vasaloppet öppet spår. Uppladdningen började julhelgen i Idre. Jag och Cissi köpte skidorna (Atomic) helgen innan jul. Det var lite utplockat 🙂 Jag har lyckats skrapa ihop ganska precis 30 mil på skidorna som förberedelse.

På lördagen bar det av norrut mot Mora. Väl i Mora checkade vi in på S:t Mikaelsskolan där vi bokat boende i form av golvförläggning. Skidorna lämnades in i Vasaloppets officiella vallningsbod. Skidorna fick en spa-behandling för 500 kr – rengöring, glidvalla och fästvalla. Det fanns paket föra ända upp till 1 200 kr. Middagen blev pasta-laddning med pasta-buffé på Åhléns. Ganska halvtrist buffé, som de dessutom dukade av mitt i 🙂  Jag fick i mig en stor tallrik pasta och köttfärssås. Laddat med  var det dags att sova. I sovsalen fanns även en familj som gärna pratade högt sent in på kvällen. Några snarkade. Jag var spänd inför nästa dag. Inte mycket sömn den natten. 04.15 var väckarklockan satt på att ringa.

Runt 03.30 vaknade jag av att första person i sovsalen gick upp. Därefter var det kört att somna om. Vid 4-tiden gick även vi upp och började göra oss i ordning. Det mesta var packat och iordningställt sedan kvällen tidigare. Vi begav oss därefter mot bussarna som skulle ta oss till starten i Sälen. Det gick rätt smidigt att komma ombord på en buss. Vi åt frukost på bussen och försökte sedan sova en stund.

Framme i Sälen ca 06.45. Spända av förväntan. Lite kyligt och soluppgång. Ett sista toabesök i en kolsvart bod. Därefter svidade vi om, försökte äta lite mer frukost. Därefter packades överdragskläderna i den utdelade påsen som sedan kastades i en container, för vidare transport till målet. Där någonstans fick de första starta. Vi begav oss in i startfållan och spände på skidorna. Började glida ca 07.10. Glidet på skidorna var helt fantastiskt, strax därefter passerade vi startlinjen och fick en starttid klockan 07.17. Hårda fina spår.

I söndagens öppet spår var vi drygt 8 000 startande. Blev en del kö i första backen. Tog ca 35 minuter de första två kilometerna. Jag hade förhoppning om en tid under nio timmar, och kände en viss risk för att det skulle stanna vid just en förhoppning. Vallningen med bra glid på platten höll även i backen med ett riktigt bra fäste. Väl uppe på toppen passerade vi en skylt om Vasaloppets högsta punkt och en lättare utförslöpa. Därefter tog myrmarkerna vid.

Åkningen mot Smågan gick lätt. Bra glid som sagt och ett härligt väder med klarblå himmel, solsken, ett par minusgrader och ingen vind. Till Smågan anlände jag efter 01.18, drack jag ett par muggar sportdryck innan jag fortsatte mot Mångsbodarna. Kände mig stark och tyckte att åkningen gick rätt så lätt. Kilometerskylt efter kilometerskylt passerades. Mångsbodarna kom jag till efter 02.29. Där serverades blåbärssoppa. Jag tycker om blåbärssoppa men blev ändå positivt överraskad. Den kändes både energirik och lite mättande. Drack nog två eller tre muggar innan jag fortsatte mot Risberg. Läste att åkarna i snitt dricker en liter blåbärssoppa. Tror jag medverkade till att höja snittet 🙂

Risberg anlände till efter 03.29. Började känna mig lite trött och sliten, började också få lite ont i ryggen av åkningen. Men i det stora hela tyckte jag det gled på rätt bra. Hade lite koll på klockan och såg att nio timmar nog kunde vara inom räckhåll.

Det är gott om folk i kontrollerna och inte alltid helt enkelt att komma fram och få en mugg. Man är inte alltid så smidig med ett par två meter långa lagg på fötterna. Efter energiladdning fortsatte jag mot Evertsberg. En bit innan Evertsberg passerade vi 45 km, halvvägs. Folk jublade. Kändes rätt skönt. I Evertsberg mötte Cissis föräldrar upp och bjöd på kexchoklad. Var rätt skönt att stanna upp och få prata lite. Blev naturligt en lite längre paus än på de andra kontrollerna. Kändes också som att kexchokladen gav en hel del energi.

Efter Evertsberg är det långa fina utförsbackar ner mot Oxberg. Kilometerskyltarna passerades i en rasande fart en efter en. Utförsbackarna är lite spännande. Jag tycker mig ha rätt god balans och kontroll i dessa. Men inte nödvändigtvis alla andra. Gäller att hålla koll en bit fram i fall någon trillar, vilket hände mer än en gång. De tumlar runt i ett stort snömoln. Visst kaos infinner sig när folk byter spår för att undvika den liggande, med ökad risk för ytterligare en vurpa. Vid ett par tillfällen fick jag i halvt panik hastigt byta spår och passera någon som trillat. Fullt med folk runt om kring. Skönt nog klarade jag mig från att trilla och riskera att bryta en stav.

Så till Oxberg efter 06.03, nu är 62 km avklarade och bara en tredjedel kvar. Enbart två kontroller kvar innan målet hägrar. Nu började jag se slutet av åkningen. Började känna mig starkare, även om jag så klart var lite sliten i vissa muskler och det gör lite ont både här och där. Tror det var här någonstans vi passerade över några fina sjöar där man fick rätt bra utsikt. Åkningen och de repetetiva rörelserna ger emellanåt en nästan meditativ känsla och ett välbefinnande. Längs med hela loppet är det också åskådare till och från. Folk som njuter av solen, grillar korv och har det allmänt skönt.

Hökberg, nu är det inte långt kvar. Insåg att nio timmar nog var uppnått. Hökberg innebar 71 km på 07.02. Drack lite kaffe här och piggnade till en del. Jag fick lite ny energi och tyckte mig trycka på lite extra i åkningen. Tyckte att jag kände mig lite piggare än vad många andra såg ut. Snart var jag i sista kontrollen i Eldris bara nio km från mål. Lite kaffe och sportdryck även här. Sportdrycken började smaka lite illa. Fortsatte att trycka på lite i åkningen, stärkt av att kilometerskyltarna nu bara hade en siffra på sig. När jag passerat skylten för sex km börjar man vänta på skylten för fem km. Då dyker en skylt upp där det står ”6 km till mål”, lite demoraliserande men den hörde nog till ett annat spår för strax därefter kom skylten med en femma på.

Plötsligt skymtar kyrktornet i Mora. Ca 2 km kvar. Åker genom ett campingområde och passerar hallen där åkarna får duscha efteråt. Snart passeras Aucklandbacken, viker upp på målrakan och skymtar målet långt fram. Glider över mållinjen på tiden 08.46.12 gott och väl under nio timmar. Känslorna översvallar mig och jag känner mig väldigt lycklig och nöjd. Mitt första Vasalopp är avklarat!