Fisk!

Viktor gillar fisk. Ikväll blir det torsk, mer om det senare. Vi är noggranna med vad vi äter, därmed även noggranna med vad Viktor får. Har länge haft fisk på inköpslistan till honom, det har nämligen mest blivit lax i alla dess former, laxpasta, laxgryta osv. Förra veckan när jag handlade hittade jag färsk kolja så det fick det bli till oss alla. För Viktors del blev det Fisk och potatis med ägg och dill. Receptet är hämtat ut boken, Mums för de minsta av Linda Hallberg. Jag modifierade det lite grann men det gör jag i regel alltid när jag lagar mat eftersom det ofta sker efter principen, man tager vad man haver.

Fisk och potatis med ägg och dill
2 barnportioner
1 ägg
5 dl vatten + 1 tsk osaltad buljong (pulver)
1/3 liten scharlottenlök
2 mjöliga potatisar
100 g vit fisk
1 kvist dill
1 msk olivolja

Jag inser nu att det kanske inte var mycket som blev exakt som i receptet. Eftersom jag hade mer fisk så dubblade jag receptet så jag fick lite drygt 4 barnportioner. Ägget kokas i ca 6 min (ska hackas så ganska bra om det inte blir för löst). Jag hackade ägget i äggskäraren, en gång på ena hållet, vänd och gör en gång till. Smidigt! :-). Stek den finhackade löken (hade ingen scharlottenlök) mjuk i lite rapsolja i kastrullen, den ska inte få färg. Lägg i tärnad potatis och fyll på med buljong så att det precis täcker (jag tog endast vatten eftersom jag inte hade någon buljong) . Låt koka och fyll på med buljong om det behövs. När potatisen är klar, om man har mjölig potatis så ska det hela börja likna ett bitigt potatismos, (jag hade fast potatis) så är det dags att stoppa i den tärnade fisken. Lägg sedan i finhackad dill (jag hade torkad dill) och det hackade ägget, rör sist i olivoljan och servera. Mums tyckte Viktor!

Nu har han fått smak för torskrygg. Återkommer om det.

Tack?!

Vet inte riktigt om jag ska säga tack till detta välkomnande. Jag har sett nålen… Men nu är det helt enkelt dags! Har tänkt så många gånger att jag ska börja ge blod, men aldrig kommit till skott. Men nu så! Fast det förstås jag har sett nålen… Nåväl jag måste vänta tills Lillkillen är 9 månader så jag har ju en vecka på mig att vänja mig vid tanken på nålen. Det kanske finns någon grupp för oss som är nålrädda? Nån som vet?

20130124-184222.jpg

Gissa var…

Barnvagnen stått. Så här såg det ut när jag plockade in Viktor efter första sovstunden igår. Härligt va? Var ju så himla gött väder igår. Antar att det bidrog att det var cirka 15 grader varmare…

20130121-075932.jpg

Morgonmys

Har väl egentligen aldrig varit någon morgonmänniska, men nu är morgonen på vardagarna det bästa med dagen. Det är då jag och Viktor har morgonmys. Riktig kvalitetstid, bara vi två. Den ser lite olika ut, ibland bestämmer jag tiden, ibland han. Men mys blir det!:-)

Energipåfyllning

Jag vet inte hur ni gör, men jag måste erkänna att jag ofta inte hinner med att träffa alla jag vill, jag är också stundtals kass på att höra av mig. Då blir jag liksom extra glad när det händer. Idag är en sån dag. Det började med att jag på lunchen kunde lyssna av ett långt mobilsvar från en vän som saknade min röst:-). Det kan tilläggas att jag och några vänner verkligen försöker få fatt i varann, men ibland blir det mest samtal med mobilsvaren. Sen blev det ett långt samtal med en annan vän på vägen hem, vilket troligtvis resulterar i en liten roadtrip nästa helg. Bara det, spontant och för en gång skull hyfsat oplanerat! Ska man ses blir det ofta så komplicerat och krävs så mycket planering, det är hundar, ungar, aktiviteter och tid som ska synkas. Men lutar åt att vi bara kör! Har även pratat länge med ytterligare en vän idag. Förutom telefonsamtalen blev de lunch med bästa tjejerna idag, var länge sen. Kan man bli annat än glad när man får energi av alla de fina??? Tack!

I´m alive!

Två jobbdagar avklarade. Första timme i torsdags beskrivs bäst med ordet chock! Kändes så sjukt märkligt att vara där och jag tittade ett antal gånger efter Viktor. Har ju inte varit på jobbet utan honom. Om man ska vara petig så har jag ju aldrig varit ensam på mitt jobb, han har ju varit med sen starten. Men nu har jag alltså spenderat två hela dagar på jobbet utan honom.

När chocken hade lagt sig, lösenordet var bytt så vips var jag igång igen. Det är faktiskt riktigt roligt och det är så roligt med alla spännande utmaningar som ligger i vår. Kan helt klart konstatera att det gick extremt fort att komma in i allt igen. Ett mer formellt möte har avklarats och dessutom tre informella men ack så nyttiga möten. Alla mejl avbetade, todo saker uppfångade, lösa trådar utredda, ja två helt normala och roliga arbetsdagar alltså:-). På måndag kommer hon som vikarierade för mig och ska överlämna mer formellt, utöver det är resten av tiden vigd för möten. Helt sjukt hur en tom kalender helt plötsligt kan vara full. Det känns bra att vara tillbaka, självklart saknar jag Viktor men det är ju den här tiden som jag kan passa på att njuta. Nu är han hemma och har det hur bra som helst med pappa och jag kan fokusera på jobbet utan dåligt samvete åt något håll. Jag har ju dessutom kvällarna och helgerna med honom.

Hjärtat!

Jaha, så var det då dags. Arbetet kallar! 8 månaders frånvaro. 8 månader som försvunnit i ett nafs tillsammans med världens finaste lilla kille! Oj, vad mycket som har hänt på dessa 8 månader. Från det lilla lilla knyte som man knappt kunde tro att vi skulle få ta med oss hem utan instruktionsbok till en 8 månaders ”stor” kille som nu ska få kvalitetstid med pappa. Nu är det en livfull liten grabb med massor av energi, nyfikenhet och en alldeles egen liten personlighet (ja, nu blir jag tårögd). Han har gått från att äta, sova, äta, sova osv till att nu utforska världen själv, först genom ålande, sittande och sen i gåstolen. Nu kryper han runt och det snabbt som attan när han får syn på något han vill åt (helst kylen eller diskmaskinen), han ställer sig upp själv och går runt vardagsrumsborden eller soffan. Fyra små tandsingar har även tittat fram. Min älskade lilla kille:-).

Barnmat

Nu har ju lilla Viktor ätit mat i cirka 2 månader, smakportioner sedan kanske 4 månader. I helgen var första gången som vi nyttjade en barnmatsburk. Vi tycker båda två att det är roligt att laga mat och varför ska inte Viktor få hemgjord mat? Nu har jag även fått en bra bok med tips på recept men även en hel del information och tips. Det är inte helt lätt att veta hur mycket mat de ska ha, vad de kan få ont i magen av osv. Jag saknar tyvärr mycket sådan information från BVC. Visst, vi hade en träff med en dietist i föräldragruppen men tyvärr fanns det mycket mer att önska av hennes genomgång. Så det mesta har vi tagit reda på själva. En grej som jag stör mig på är att man ska ge industrigröt till barnen. Ni hör ju själva hur ”mumsigt” det låter med industrigröt. Anledningen är att den är järnberikad och han får den i regel en gång per dag. Har dock provat egen havregrynsgröt och det gillade han verkligen, blir nog lite bättre konsistens på den. För att få mer järn kan man se till att servera den med exempelvis aprikoser som är rika på järn. Här är det dock viktigt med ekologiska aprikoser eftersom de andra som är gula är besprutade med svaveldioxid (det är därför de besprutade är gula och de ekologiska är mer brunaktiga).

Jag saknar som sagt själv en hel del information om barnmat och recept för att göra egen, jag tänker faktiskt därför själv nyttja vår blogg till att komma med receptförslag och andra tips. För visst är det intressant att vi blir allt mer medvetna om vad vi själva, våra gamla och äldre barn får i sig, men vi har inga problem att ge våra minsta barnmat på burk. Jag har inga synpunkter på att man ger burkmat, det är riktigt bra och smidigt. Jag tycker bara att det är en intressant tanke och jag vill visa att det inte är så svårt att göra egen mat även till de små. Ett busenkelt exempel är att vi numera kokar potatisen utan salt, då kan vi ge av den till Viktor och vi saltar vid bordet. Eller varför inte bara riva lite äpple eller päron på ett rivjärn, en skvätt kokande vatten och vips, ett mellanmål eller en efterrätt.