Bowling!

Igår var det bowlingpremiär för tre av fyra barn. Liam har spelat tidigare så han hade hellre spelat utan kanterna men av hänsyn till Anders behövde vi ha det. Här kommer lite bilder. Alla var väldigt nöjda och hade roligt. Hur det gick förtäljer inte detta inlägg.  

                 

Glädje 

Vissa dagar är bättre en andra. Att spendera en dag med kära vänner tillhör de bättre. Lek och bus i Folkparken med korvgrillning till lunch. Fantastiskt vilken tillgång man har även om vi numer bor i stan. Albin har till sin stora glädje fått hänga med världens mysigaste hundar. Inte ofta man har fördelen att få träffa så väluppfostrade hundar, inget tiggeri, inget hoppande eller pussande utan medgivande. 

   

Väl hemma blev det fika och när alla åkt hem passade jag på att greja i vårt sovrum. Under tiden passade våra bokmalar på att förkovra sig.  

 

Glad Påsk!

Jag och mina små gullungar har varit utan pappa ett par dar. Det har gått bra och vi har haft det riktigt mysigt. Hälsat på gammelmormor, fått middag hos mormor och morfar, letat påskägg i grannen trädgård med efterföljande fika. Har inte så mycket påskpynt men vi har fixat ris igår och målat ägg. Barnen har målat själva, två ägg var. Det gick bra tills Albin bara ville käka på penseln hela tiden, då fick han inte måla mer…

   

Underbara barn

Allvarligt, barn är så fantastiska små människor! De ger verkligen allt om du bara öppnar din famn och finns där. Det är så häftigt att få all denna kärlek utan mer ansträngning än att besvara kärleken.

Jag har nu fått förmånen att få vara del i ytterligare en liten killes liv, Leo. Så härlig grabb. Han har spenderat ett par vardagliga timmar med oss idag. Roligt att Anders också fått umgås med honom. När han ska åka hem så säger Anders att det var kul att ses och tack för att du kom. Då svarar Leo, det är jag som ska tacka:-) Lille killen.

Det är så bra att våra barn efter en stunds sund skepsis sedan tycker det är roligt med en ny person som är med. Viktor han har längtat hela dagen efter att Leo skulle komma och var väldigt nöjd när han fick en lekkompis. Albin har klättrat och klängt massor på Leo och verkar också nöjd. Bortsett från en viss chock när Leo bar runt honom en sväng och sedan satte honom i fåtöljen, han satt där en stund…..

Det blir ett spännande äventyr nu framöver för fortsätta att ses det är vi överens om att vi ska göra!

Kakmonstret!

Vår minsting vet verkligen vad som är gott, var det finns och vad han vill. För att inte formulera så många riktiga ord ännu är han väldigt tydlig med vad han vill ha! Kolakakor är smaskens men lite sega att äta:-).

Albin kakmonster

Albin kakmonster

På måndagar simmar detta lilla kakmonster så det var jag som passade på att ta honom till simningen. Samma sak här, bestämd ung man som inte alls gillar flytormarna. De får inte ens vara i närheten. Men i övrigt är han hur glad och nöjd som helst. Han har verkligen utvecklats massor.

I söndags var jag och Viktor på simskolan för han hade en gång att simma igen. Jag som inte har gått med honom på ett tag inser att han har utvecklats väldigt mycket. Vi hade klädsim och flytväst på schemat. Kläderna simmade han med hela lektionen. Fast han påpekade distinktionen för simledaren, Viktor inte kläder, Viktor har pyjamas:-)

Bjuder på en bild från omklädningsrummen. Det var toppen att stänga in sig i skåpet bredvid men lite mörkt så här har han öppnat och konstaterat att han behöver min ficklampa, alltså mobilen:-)

Viktor simhallen

Go morron!

Nu är vi på väg. En helg i Istambul med Bo och Viola väntar! Resan mot Arlanda är påbörjad. Misstänker att våra underbara små sover gott hos mormor och morfar. Det ska bli riktigt roligt att få komma till Isarnbul, får berätta mer sen.

Fatta vad jag kommer längta efter den här lilla nacken! (du får inte vara med och läsa mamma)



Nytt om mig

Det här året kommer det bli en del nytt, för ovanlighetens skull. Vi är väl kända för att göra en sak i taget, inte göra så mycket nytt som flytt eller så. Men som rubriken antyder, det handlar nog mer om förändringar för mig i år. Som de flesta vet är jag ganska politiskt intresserad. Har dock sjukt svårt för all denna politiska korrekthet som finns, om du inte instämmer i varenda sådan fråga till 100% så är du inte tillräckligt bra som människa. Dessutom är det väldigt många som bara snackar och dömer andra. Detta har irriterat och gnagt i mig ett tag och i höstas bestämde jag mig för att GÖRA något istället. För jag vill bidra till ett bättre samhälle, inte bara genom att gå till valurnorna. För ett antal år sedan var jag engagerad i kvinnojouren, nu bestämde jag mig för att hjälpa barn/ungdomar istället. Sedan någon dryg vecka har jag blivit godkänd som kontaktperson av familjehemsenheten. Det innebär att jag kommer att vara stöd till ett barn som behöver en vuxen person utanför familjen att träffa på sin fritid. Framöver får vi se om vi eventuellt tar steget att bli kontaktfamilj. Men vi börjar så här.

Nu har jag sällskap på kontoret av nästa sjukling, härligt att de byts av:-). De är nog inte vana vid fjälluft.

Sjukling V