Märkligt och orättvist

Det har gått fyra år sen jag fick det där samtalet från pappa. Det där telefonsamtalet som är det värsta jag fått och som jag vet är bland det svåraste pappa tvingats ringa. För ärligt, hur gör man? Hur berättar man för sina barn att de har förlorat en bror och ännu värre hur berättar man för en mor att hon mist sin son? Livet är orättvist. På lördag fyller min son 2 år och min yngsta ska döpas. Tänk vad roligt du hade tyckt det skulle va att få dela den dagen med oss. Vi och våra fyra pojkar och Antes också! Herregud, minns när dina var kanske något äldre än mina och du började undra om inte jag också skulle ha. Just där och då som drygt 20 tyckte jag inte du var klok:-). Men nu förstår jag precis varför du frågade. Saknar dig och tycker det är så synd att mina barn inte får träffa dig. Å andra sidan kommer jag prata om dig och det bästa då är att det är min version som ”stämmer”, det var aldrig jag:-).