Kvinnodagen!

(Varning; detta inlägg kommer att vara lite annorlunda än vanligt då jag tänker visa min stolthet. Stör ni er så fine, men kom ihåg, självgodhet är också en godhet!)

I mitt yrkesverksamma liv har jag haft förmånen att få arbeta med kompetenta inspirerande kvinnor som är mina förebilder. Det finns vissa som sätter större intryck. Det är kvinnor som har kombinerat yrkesliv och familjeliv, utan att för den saken försaka det ena eller det andra. Det går att göra ett bra jobb och vara en tippen mamma! jag vet!!:-) Herregud, hur häftigt är det inte att komma till jobbet och mötas av informationen att vår högsta tjänsteman (kvinna, 5 barn) ligger på plats 52 när Dagens samhälle rankar de 100 mest inflytelserika kvinnorna i välfärds Sverige.

Jag är glad över att ha fått arbeta med min närmaste chef. Hon har gett mig massor av inspiration och visat att det går. Hon har stor respekt från andra och är definitivt en förebild för mig. Jag har trots den korta tid vi jobbat ihop lärt mig massor.

Det finns garanterat många som tycker att denna dagen är trams. Men jag tycker faktiskt inte det, för tyvärr har vi långt långt kvar till ett jämställt samhälle. Faktum är att kvinnor diskrimineras dagligen pga sitt kön.

Jag är stolt över mig själv och att jag har valt vägen att kombinera en karriär och familj. Självklart underlättar det mycket att min man gjorde klart för mig tidigt att han ville ha halva föräldraledigheten, det har liksom inte varit någon diskussion. Men jag är glad att jag gör detta. Blir dagligen förvånad över att så många i min närhet inte delar mer på föräldraledigheten. Jag vet att för vissa är det ekonomiskt svårt men de jag förvånas över är de personer som jag vet har motsvarande livssituation som vi. Det är absolut något var och en ska bestämma över, men någonstans måste också individen bestämma sig för vilken väg vi bör gå, det går inte bara att skylla på samhället och löneskillnader. Det är nämligen inte så förvånande att männen springer förbi kvinnorna under småbarnsåren om hon tar majoriteten av föräldraledigheten och majoriteten av vabbdagarna.

Jag har båda mina föräldrar att tacka för att jag är här. De har dels genom eget handlade visat att barn är bådas ansvar och dels genom uppfostran. De har aldrig någonsin sagt att jag inte kan eller inte får något pga mitt kön. De har alltid sagt att alla kan bara de vill. Det är jag evigt tacksam för och det är något jag vill föra vidare till mina egna barn.

Privat har min mor alltid varit en förebild. Hon har kombinerat familj och karriär. Hon har antagit nya utmaningar, olika chefsroller, projekt osv. Det är imponerande. Så mamma, tack för att du visat att det går, för att du stöttar när situationer på jobbet är trassliga, för att du alltid kommer med goda råd och användbara tips! Stor kram på vår dag!!