Kategori: huset

I juni skrev jag ett inlägg här på bloggen om att jag börjat mäta relativa luftfuktigheten i krypgrunden med hjälp av en Raspberry PI. Jag har samlat på mig en mätserie som jag också ritar tjusiga grafer för att på ett enkelt sätt få en snabb överblick.

För sista månaden ser det ut så här:

Och för hela mätserien ser det ut så här:

På Internet har jag också hittat ett mögelriskdiagram:

Av mina grafer och mögelriskdiagramet kan man utläsa att vi ganska långa tider ligger i den ljusorangea och nog ibland är uppe i den mellanmörka. Det finns alltså en risk för att det ska börja komma mögel i krypgrunden. När jag tidigare i våras undersökte krypgrunden kändes läget inte på något sätt akut, så jag sover gott om natten.

Krypgrunden sträcker sig under halva huset i en nyare del och i källarens pannrum i den äldre delen finns en ventilationskanal mellan de båda utrymmena. Gissningsvis för att den tidigare värmepannan ordentligt lufttillflöde. Huset har självdragsventilation och det fläktar rätt friskt från krypgrund in i källare. Varje volym luft som kommer in i källaren ersätts i krypgrunden med luft utifrån, som vanligtvis är varmare. Varm luft som kyls ner får en högre relativ fuktighet. Planen är därför att sätta igen denna ventil för att minska luftombytet i krypgrunden.

Nästa steg är att sätta in en luftavfuktare. Det finns flera olika typer och jag vill samla på mig information om lägsta temperatur innan jag bestämmer mig definitivt. Just nu lutar det åt en kondensavfuktare, de har dock nackdelen att de slutar fungera vid lägre temperaturer.

I besiktningsprotokollet till vårt hus framgår att det finns antydan till mögelpåväxt i krypgrunden men att relativa fuktigheten vid besiktningstillfället var låg. Av en händelse var Anticimex väldigt intresserade av att sälja en krypgrundsavfuktare till kampanjpris – runt 30 000 kr installerat och klart. Med andra ord var det dags att skaffa sig en egen uppfattning om statusen på krypgrunden.

Tidigare i våras kröp jag in och kröp runt och konstaterade att det som sig bör ligger plast mot marken samt att det överlag kändes torrt. Att det känns torrt är ju en ganska subjektiv uppfattning som inte anstår en ingenjör. Då det inte känns så tilltalande att titt som tätt krypa in i krygrunden för att läsa av ett mätinstrument krävs en lösning med en givare placerad i krypgrunden och en avläsningspunkt placerad utanför krypgrunden. En sådan lösning, exempelvis från Kjell & Co eller Clas Ohlson, visade sig kosta tillräckligt många hundralappar för att det kändes värt att fundera på en roligare lösning. En sådan mätare måste dessutom återkommande läsas av manuellt, och hur roligt är det. Frun skulle säkert protestera om jag bad henne och barnen är en så länge för små för att delegeras uppgiften. Sammantaget är det ett ypperligt tillfälle att ta makt över en maskin.

Maskinen blev en Raspberry Pi och en fukt och temperatursensor. Raspberry Pi är en komplett dator i kreditkortsstorlek. Tjockleken är ungefär som högen med kort till olika kundklubbar. Kapacitetsmässigt är det ingen superdator men ändå betydligt mer kraft än vad som behövdes för att forsla människan fram och tillbaka till månen (Apollo Guidande Computer, 32 kg, 55 watt). Fukt och temperatursensorn är en liten komponent i sockerbitsstorlek vid namn DHT22. Totalt med lite lull lull så kostade kalaset 1004 kr.

Med en Clas Ohlson-lösning så hade det räckt att stoppa i batterierna och börja mäta, med min metod så sitter jag istället med en legobyggsats. Dags att ta fram lödkolven och sätta ihop delarna. Resultatet blev enligt bilden nedan.

Temperatur och fuktsensorn (den vita komponenten med hål i) sticks in i en sockel i ena änden på signalkabeln. För att se till att signalen har tillräcklig styrka sitter det ett så kallat pull up motstånd. I andra änden av kabeln har jag lött på kontakter för att kunna ansluta den till Raspberryn på ett enkelt sätt.

Efter lite provande och programmerande så får jag nu mätvärden lagrade i en databas var femte minut. Nästa steg är att också producera snygga grafer. I skrivandets stund innehåller databasens senaste värden följande:
ID|Sensor|Tid|Värde|Typ (1=temperatur, 2=relativ fuktighet)
2864|1|2015-06-09 22:55:02.096815|50.4000015258789|2
2865|1|2015-06-09 23:00:02.149518|13.3000001907349|1
2866|1|2015-06-09 23:00:02.149518|50.2999992370606|2
2867|1|2015-06-09 23:05:02.179895|13.3000001907349|1
Det vill säga en temperatur på 13,3 grader och en relativ fuktighet strax över 50 %.

Barnens kusin Liam köpte tidigare i våras en Raspberry Pi som jag fick klämma på. Med en egen leksak har jag numera en krypgrundshygrometer och har på köpet har jag lärt mig en del om elektronik, programmering i programspråket Python samt SQLite databaser. Förutom att stunderna (kvällar efter att  fru och barn gått och lagt sig) när jag suttit med detta känts stimulerande ger det också en tillfredsställelse av att lyckas bygga något själv.

Nörd mode off