Strandhäng

Har nu blivit två dagar med strandhäng varvat med lekplatshäng. Lilltjejen är nog lite chockad över att slippa alla kläder. Hon trivs inte alls i vagnen, den är alldeles för rymlig när man ligger där i ensamhet utan kläder och åkpåse. Att hänga på stranden är dock en succé. 

Igår tog vi oss till stranden redan vid 8, perfekt. Frukosten på hotellet börjar först 9 så vi kör två frukostar. En vid 6 och en frukost vid strax efter 10. Då kan vi sen nöja oss med lättare lunch. Frukosten på hotellet är helt ok, äggröra, korv, bagels, yoghurt m.m. Men ni kan vara lugna, det är amerikanskt kaffe.

Det var en hit att vara tidig på stranden innan det blir så varmt. Dels kan man prova på livräddaryrket innan de har öppnat.

Båda tjejerna trivs med strand och hav.

Mycket lek blev det.



För er som inte vet så finns det krokodiler i havet. De jagar gärna små barn och pappor. 

Mitt stora äventyr

Killarna är spända av förväntan inför vårt stora äventyr. Även hos föräldrarna finns en viss spänning inför en dag med 11+ timmar i luften och barnben fulla av energi. Men innan man är där är det mycket förberedelser.

Väskor ska packas och inte minst vägas. Väger man ballongen kanske den kan följa med. Någon som vet om de checkas in eller är handbagage?

På hotellet finns mycket att undersöka. Hissar, rulltrappor, en fiskdam och inte minst oändliga och vindlande korridorer att springa i. 
Den här var intressant. Den undersöker vi!

Det gick visst att stänga också. Vad roligt! Albin ropade ”jag ser inte”

Pappa trodde det här var barnens våningssäng.


Det ska piffas också. När intresset och uppmärsamheten finns där går det att sitta still. Vad fina de blev! Albin sög senare på kvällen på tummen och konstaterade ”jag åt upp den” om färgen. 

Efter en dag av äventyr sover man gott. I morgon blir det nya. Klockan ringer visst 04.30, kan man ens kalla det morgon?

Lilltjejen ska så klart också med och första flygturen är en stor händelse. Hennes dag har varit lik vardagen. 

Stockholm tur och retur

Våra äventyr fortsätter så idag åkte vi tåget till Stockholn. Fick resesällskap av mormor som skulle jobba. Frukost hade vi med. I Stockholm träffade vi Carro och Signe för lek. Det blev häng i Humlegården, riktigt bra lekplats med massor att välja på. Det blev dessutom pizza på Vapiano. Succé hos barnen, min pizza såg tråkig ut men var helt gudomlig. Nu sitter vi på tåget hem. Lagom trötta tror jag allt.

Danmark

Nu är vi tillbaka i verkligheten efter en fantastisk resa till Danmark. Bäst enligt Viktor (jag är nog beredd att hålla med) var Legoland och bland det roligaste där var att åka kanot, typ som flumride med den obligatoriska rejäla backen på slutet. De tar ju kort just där och Albin kraken som satt längst fram så helt panikslagen ut. Båda två ville dock åka den direkt igen. 


Här släcker de bränder. Toppen att Linda ville följa med oss eftersom man som gravid typ inte får göra något.


Legolanddagen var nog den dag med sämst väder. Men det kom bara några stänk. 

Hemma i huset hade vi pool. Den användes dagligen och många timmar. 

Vi var även på cykeltur bland annat till en fyr i närheten. Viktor gick hela vägen upp och ner. Det var riktigt häftig utsikt från den.

Det blev även en del strandhäng. Riktigt härligt även om jag önskar att sanden kunde stanna kvar på stranden. Det är viktigt att sova skönt, gärna efter ett uppfriskande havsbad.

Ibland undrar jag vem som har roligast. 

Madrid

Jag bloggade för ett tag sedan att jag var på väg till Madrid men har inte bloggar något hur det var där. 

   Numera uppmanas man att slå på telefonen för att ta del av underhållningen ombord. 
 Var lite nyfiken och GPSen fungerar och visade även höjden. 

  I Madrid arbetades det. Är detta förresten att arbeta? Stilig man!
   Det förekom annat än arbete…

 Champions League med Madrid – Roma, slutade 2-0 och Ronaldo gjorde första målet.  Imponerande att stadion tar drygt 80 000 i publiken. 

Uppsala tripp

För ett par helger sedan gjorde vi en liten tripp till Uppsala. Det var så lyckat. Först fick vi möjlighet att äta lunch och lyxfika med underbara Signe och hennes föräldrar. Helt underbart. Tiden går dock alldeles för fort och saknaden gör sig påmind när det är dags att åka vidare. Först hann vi dock till barnens stora glädje titta på flera brandstationer som hade en stor övning i en nedlagd skola. De övade rökdykning. Riktigt skoj att titta på och en av brandmännen kom fram och pratade och informerade om vad de gjorde. Viktor fick berätta att om det brinner så ska man ringa 112!

Efter detta så bar det av mot Svante. På vägen dit så var vi tvungna att åka via Lövstalöt. Det har hänt massor, det är hus på varenda liten plätt ut till den stora vägen. Området var sig likt men som sagt mer bebyggt och större häckar. Vi såg att Emmelie och Magnus bil var hemma och bestämde oss för att ringa på. Det slutade med en kaffe tillsammans med Emmelie och Astrid. Så roligt, barnen var lite blyga först och inte helt givet att de minns varandra men de lekte ihop Viktor, Albin och Astrid. Så himla roligt. Träffade även Svea och hon är stora tjejen nu, har börjat 1:an. Vi saknar inte huset, området men vi saknar definitivt Emmelie med familj.

Sen bar det vidare till Svante och Vilmer. De har ju träffats lite mer så det tog inte lång stund innan alla började leka. Det finns väldigt mycket leksaker där som lektes massor med. Vi hade en riktigt trevlig kväll och dag där med skattjakt ute på lördagen, följt av inspektion av kojor och korvgrillning. Så himla roligt att våra killar gillar att leka med varandra. Vi kommer absolut fortsätta att hålla kontakten. Tyvärr tog jag av någon anledning egentligen inga bilder. Bjuder på en när vi slog in presenterna som vi hade med oss till Svante och Vilmer. Viktor hjälper till på sitt sätt och gulligare paket få man leta efter!Viktor paket

Mamma på vift…

Hade tänkt mig en lugn skön helg med mycket ”vila” med min allra finaste Linda nere i Halmstad. Började den lugna helgen med shopping igår, från 12.30-18:05. inklusive lunch så klart. Besökte det berömda varuhuset i Ullared. Först lite MQ och Panduro och skobutik dock (och lunch). Undertecknad hann 10m in innan hon ville vända och gå ut. Panikkänslor över all hysteri (inte så mycket folk igår). Filminspelning pågick, ännu mer kalla kårar. Vet fortfarande inte varför jag utsätter mig för detta. Shoppade dock alldeles lagom mycket och är nöjd med det jag handlat, blev billigare än jag räknat med trots att allt på listan kom med utom rakhyvlar (glömde fråga efter dem och av ren självbevarelsedrift vägrade jag gå in igen, det finns rakhyvlar i andra butiker). Väl hemma blev det vin och massor av prat, i säng för sent och trots att jag lämnat barn och man hemma fortsatte det vinnande konceptet väcka mamma!:-) Fick ju sovmorgon till 7 i varje fall.

Nu ska vi ge oss ut och käka lite på stan, vi är båda helt slut. Började dagen med att sätta på oss sportkläderna och dra ut till Tylösand. Lyxigt va, ut till Tylösand! Åt frukost på hotellet med havet som utsikt. Riktigt bra frukost. Sen blev det en liten promenad längs med havet utmed Prins Bertils stig. Hela vägen tillbaka till Halmstad, ca 14km. Sen buss tillbaka för att hämta bilen. På vägen tillbaka till stan åkte vi till Riccardos för fantastik och välförtjänt glass (först god lunch dock). Sen hemma ett par timmar och nu ska vi som sagt ut på byn. Det blir en promenad såklart. Man ska aldrig ändra ett vinnande koncept!

Finaste skatten!

Vi hade en fantastisk vistelse på Irland! Det regnar en del på den ön och jag hade läst om att man skulle se många häftiga regnbågar. De lyste dock med sin frånvaro, fram till näst sista dagen. Men vilka häftiga regnbågar vi väl fick se, det vad dessutom två dubbelbågar. Svårt att fota, men en sak är säker och det är att jag har världens finaste skatt som står lämpligt under regnbågen. Mina underbara grabbar, älskar dem så mycket!

Killarna - kärlek

Irland dag 5

Efter att ha ätit en ordentlig Irländsk frukost bar det så dags att lämna även Belfast och bege sig norrut. Vi beslutade oss för att angöra kusten i en stad som heter Larne för att därifrån följa kustvägen vidare norrut. Vilka vyer! Vad naturen är fantastisk! Vad Irland är grönt! Hur enastående landskapet är går inte att beskriva i ord och bild, möjligen författare i Nobelprisklass undantaget, utan måste upplevas. Vi ser en hel del cyklister och man kan tillåta sig att drömma sig bort i hur det skulle vara att cykla mellan olika BnB längs med kusten

Den första av guidebokens sevärdheter Carrick-a-Rede Rope Bridge. Det är en repbro mellan fastlandet och en ö som är 20 meter lång och högt upp i luften. Vi valde av olika skäl att inte få fram till bron utan hittade en egen utsiktsplats i närheten av parkeringen. Den skarpsynta kan hitta bron i fjärran till höger i panoramabilder nedan.
image

Efter en kort bilresa kom vi fram till nästa sevärdhet som är Giant’s Causeway, det är ett märkligt naturfenomen där berget bildat kantiga stenar. Giant’s Causeway är upptaget på UNESCOs lista över världsarv. Fenomenet med de kantiga stenarna uppkom för 50-60 miljoner år sedan när uppkommande lava stelnade. Det är numera perfekta stenar att klättra omkring på och utforska omgivningen. Stenarna bildar naturliga trappsteg att gå på.
image

image

image

Sista stoppet för dagen blev på Bushmills whisky destilleri. Tyvärr kom vi rätt sent och med trötta barn varför vi bestämde oss för att stå över den guidade visningen. Vi gjorde istället en egen provning i baren. Viktor har enligt egen utsago druckit whisky även han, med lite äpple i.

Efter Bushmills vidtog en seg bilresa på några timmar genom kvällen tills vi kom fram till vårt hotell utanför Sligo. Sköna sängar och vi somnade in gott…

Irland dag 3 & 4

Så var det då dags att lämna stadens puls för att ge sig ut på landsbygden. För ändamålet har vi bokat en mindre SUV som skulle hämtas ut på förmiddagen. Vi har ju naturligtvis noterat att de kör på vänster sida av vägen. Eller ja, de kör ju egentligen på båda sidor men när man kör framåt håller man till vänster om mötande bilar. Av denna anledning är ratten placerad på högersida. Växelspaken är placerad i mitten, vilket får till följd att man lämpligen växlar med vänster hand. Det är upplagt för både förvirring, ovana och osäkerhet med andra ord! För säkerhets skull skyltas det nu och då om att det är på vänster sida man lämpligen kör.

Till Albin har vi med hans vanliga babyskydd så han känner sig hemma. Till Viktor har vi hyrt en barnstol som vänts framlänges vilket verkar vara en spännande nyhet för honom.

Utan några större missöden mer än sedvanlig felkörning utomlands så tog vi oss lugnt och säkert ut ur staden med sikte mot Newgrange. Newgrange är en kulle omgiven av två stegringar. Det låter kanske inte så spännande men det kan jag lova att det var. Efter besöket blir man ödmjuk inför vad den förhistoriska människan kunde åstadkomma, den nutida människan står handfallen vid elavbrott eller efter lite snöfall.
image [1]
Skapelsen är från 3200 år före Kristus, vilket gör den 600 år äldre än pyramiderna. Detta är innan hjulet var uppfunnet i Irland. Stenarna i grunden väger mellan 1 och 10 ton. Minns jag rätt så var de även transporterade 22 km. Andra stenar var hämtade över 5 mil från byggplatsen. Det finns en 20 meter lång gång in som vid återupptäckten var helt intakt och inte har behövt restaureras. Taket i kammaren där inne som rymmer ca 24 personer är helt vattentätt. Ingenjörerna som skapade Newgrange såg också till att vintersolståndet lyser in i hela gången till kammaren längst in (30 meter) under ca 15 minuter. Det är enda gången under året som solljus tittar in, om det inte är mulet.

På kvällen var vi tillbaka i Dublin och passade på att tjuvlåna hotellets tvättmaskin. Rena barnkläder kan man inte ha för mycket av. Morfar har beställt sprattelvatten och vi besökte därför Dublins bästa licensbutik. Jag hade läst om en whisky som fått väldigt bra betyg och som inte finns i Sverige. Jag är Smålänning och konstaterade att denna whisky inte passade min budget. Morfar hade inte gett någon budget och får därför dränka sorgerna över den dyra flaskan medelst dess innehåll. Smålänningen är empatisk och kan naturligtvis stötta i sorgearbetet.

Dag fyra hämtades farmor upp i Dublin. Farfar fick ta flygbussen för att ansluta med Erik och Kate samt barnens kusiner Jakob och Niklas som anländer från USA. På väg ut ur stan gjorde jag ett kort men tappert försök att konvertera landet till högertrafik. Jag insåg snabbt med fruns hjälp att det kanske inte var så klokt och rättade därför in mig i ledet. Jag fick lite diskret korsa en refug. Dagens resmål var Belfast!

Väl i Belfast hade Cissi fått tips om något som heter Black taxi Tours. Det är svarta Londontaxibilar som importerats till Belfast och lokala taxichaufförer som guidar. Våran svarttaxi var vit till färgen, jag fick inget kvitto så den kanske var svart ändå? Våran guide syns på bilden nedan, han sa redan i början att han är taxichaufför och inte guide. Trots detta gjorde han ett mycket bättre jobb än många guider och färgade historien med berättelser från hans egna upplevelser.
image

Taxituren tog oss genom historien och platser relaterade till konflikten i Nordirland. Han lyckades förklara historisk bra även om det bitvis var svårt att hängs med i dialekt och med barn som inte ville sitta still.

Vi fick se både protestantiska och katolska delar av västra Belfast. Än idag är stora områden inringade av höga sängen för att motverka att konflikten blossar upp igen. Det är till och med grindar som man fortfarande stänger nattetid eller över helger. Jag hade verkligen ingen aning om att det fortfarande var så.
image
Vi fick också veta att en del av det fredsfördrag som förhandlats fram (Bill Clinton medverkade visst) innebär att man måste anställa 50% katoliker och 50% protestanter och därmed vid jobbansökningar ange sin religion Poliskåren har därför numera 30% katoliker. Han berättade att han tror att folk ytterst röstar för den egna plånboken och att integrationen gör att man förstår varandra och inte ser varandra som fiender. Integrationen och att fortsätta den i förlängningen innebär att det är bäst för den egna plånboken att fred består. Jag tror han har väldigt rätt!

På kvällen hittade vi en restaurang som serverade helt fantastiskt god fish and chips. En pint Guinness till det. Jag gillar normalt inte bilder på mat men denna var så god att jag gör ett undantag.
image

Det är mycket som händer för våra små barn och man märker att de blir trötta. Mat och sovtider blir förändrade och inga rutiner gäller. Det måste vara jobbigt för dem men de är så duktiga och kämpar tappert på. Bitvis är det påfrestande att resa med barn men resan öppnar också för nya samtal och upplevelser med dem som är helt underbara. Det är sådan upptäckarglädje som nu får chans att blomma ut i en hel blomsteräng. På nätterna sovs det som aldrig förr. Trötta barn sover bra!
image

1. Bild från Wikipedia då mina är i kameran och inte i telefonen.