MUMS!

Har fått en massa äpplen av mamma och pappa. Ikväll blev det därför årets första äppelpaj med hemgjord vaniljsås. MUMS. Sånt kallar jag för vardagslyx!!!

Support

Igår var jag ute hela dagen och gav sambon support när han sprang Lidingöloppet. Det var roligt, många löpare, mycket publik och riktigt härlig höstväder. Han gjorde dessutom riktigt bra ifrån sig och sprang på 02:52:16! Bra jobbat!

Övning ger färdighet?

Är det något som eventuella framtida barn inte ska förvänta sig så är det pannkakor. Jag är helt värdelös på att grädda dem. Förstår inte att det ska vara så besvärligt… men just nu pågår övning… de får helt enkelt hoppas på att ovanstående är sant:-)

Valvaka!

Denna dag går ju helt klart i politikens tecken och självklart har jag röstat. Allt rör ju valet idag.

Sambon var rätt rolig… om de rödgröna vinner är det lika bra att köpa bröstmjölkspump redan imorgon, de kanske riskerar att ta slut med tanke på Ohlys uppmaning? Men jag är nog i så fall mer inne på att man kanske skulle starta en bröstmjölkspumpsfabrik:-)

Nu ska jag följa valvakan, mycket spännande!

Projektledaren säger upp sig

Min sambo kommenterade ett tidigare inlägg som jag gjorde här genom att skriva följande; ”Som ordförande i projektets styrgrupp är det ju så klart sorgligt att ens projektledare desperat försöker bli av med en bok jag tror projektledaren både behöver läsa om och läsa en tredje gång. Repetitio est mater studiorum”

Men denna vecka tänkte jag helt enkelt testa några av knepen i den boken, för även om jag tjänade storkovan på att sälja den (5 kr) så innebär ju inte det att jag inte kan dra nytta av den nu. Lika bra att motbevisa sambon att jag har lärt mig något. Detta kommer att bli en riktig utmaning för ett kontrollfreak som mig. Jag har väldigt svårt för att låta saker vara oplanerade och bli som det blir. Vet inte hur ofta jag tänker: nej, nu ska jag inte bry mig och sen tar det 30 min och nog f:n har jag tagit tag i det. Redan nu när jag skriver det här så har jag kommit på minst fem saker jag borde ta tag i nu. Frågan är bara om det nödvändigtvis alltid måste falla tillbaka på mig. Oj, vilken utmaning detta kommer att bli. Hur länge tror ni det fungerar?

En dal följt av en topp

Idag har jag gjort något jobbigt, något som jag dragit mig för ett tag, något som jag har oroat mig för och haft ångest för. Så idag gjorde jag det. Det var jobbigt men samtidigt gick det över förväntan. Efteråt kände jag mig mest varm och glad inombords (även om klumpen i magen och ledsamheten fanns kvar). Det var ju dessutom väldigt onödigt att gå och oroa sig innan då allt gick bra och allt nu känns mycket bättre. Men vissa hinder är helt enkelt lite svårare att ta sig över även om det bara rör sig om ens egna hjärnspöken.