Lite perspektiv

Inte har väl gruppvåldtäkten i Tensta och hovrättens friande dom undgått någon. Men jag är innerligt less på den lösnummer säljande journalistiken, faktafel och att det är helt ok på sociala forum att gå till smaklösa personangrepp, politiker som ska ut och samla politiska poäng utan att ha koll på gällande rätt. Det skrämmer mig att dessa människor stiftar lagarna. Eller menade politikern att den nya lagen även borde gälla för brott som begicks för länge sen? Kanske vore bra att veta om det var den gamla eller nya lagen som tillämpades innan man skriker om lagändring. Men tyvärr, så noga är inte politikerna och att döma av diskussionerna på sociala medier verkar ingen heller bry sig. Den ignoransen skrämmer faktiskt mig.

Jag anser givetvis att det flickan blivit utsatt för är fruktansvärt och jag önskar också att de blivit fällda. Men utan att ha läst båda domarna och tagit del av bevisningen kan inte jag döma ut hovrätten. Däremot är jag säker på att jag inte vill att värderingar ska få styra i våra rättssalar. Jag tycker att Ann Ramberg och Fredrik Wersäll har försökt förklarat det sakligt i denna debattartikel.
Svd opinion

Inte ok

För ett par dagar sedan var jag och Viktor på biblioteket. Han blev då kallad för hen. Det är inte ok. En individ har ett kön. Det kommer man inte ifrån, det är så enkelt. Bara för att betraktaren inte kan se könet på en individ anser inte jag det berättigat att kalla den för hen. Jag tycker i grunden att hen är ett överflödigt ord, jag tycker vi har andra pronomen som fungerar lika bra. Men om det nu ska användas kan jag tycka att det i så fall ska användas när det är en generell person eller grupp där kön är irrelevant, exempelvis i en anställningsannons, informationsbroschyr eller liknande. Men för mig kan aldrig en specifik individ vara könsneutral, det är en man/kvinna, pojke/flicka. Vet man inte får man väl fråga.Kön är för mig inget dramatiskt, det är fullt naturligt. Det finns två kön som har olika egenskaper. Däremot är inget kön mer värt än det andra. Det är vad jag vill lära mitt barn, att oavsett kön kan du bli och göra vad du vill. Att lära Viktor det är det viktigaste jag kan göra.

Hoppas att jag inte behöver börja klä Viktor i blått för att slippa fler hen kommentarer. Förstår precis hur Rachel i vänner kände det när alla trodde att hennes lilla Emma var en kille. Jag har världens finaste och underbaraste lilla pojke och jag kommer inte ta ur honom den delen av hans identitet. För mig är det viktigt att det är en liten kille, precis som det är viktigt att jag är en tjej.

Fin dikt

Om jag inte vill det jag gör
då är det inte jag som gör det.
Om jag gör det jag gör
för syns skull
för skams skull
för att vara till lags
och slippa kritik
då är det inte jag som handlar
utan fruktan som bor i mig.

Om jag inte vill
då är det inte jag!
Om jag tvingar min kropp
att tala kärlekens språk
när jag inte vill
då är det inte jag som talar.
Då skiljs jag från kroppen
och står hemlös utanför.
Och varje rörelse
utan min närvaro
smakar tomhet.
Om jag inte vill
då är jag inte där!
När jag gör det goda jag vill
när jag vill det jag gör
då är jag ett med mig själv
då är jag sann
då är jag fri
då är jag JAG! 
Hittade den här dikten som jag tycker är tänkvärd nu inför all julstress. Snodde den av Nalina, kolla gärna in hennes blogg; http://bonakroppochsinne.blogspot.com/

Minnenas helg

Har varit inne i en liten tråkig spiral nu med många tankar som snurrar runt. En hel del minnen, positiva som negativa. Det är märkligt att det ofta är de negativa som tar den största platsen när tankarna börjar snurra, men om man verkligen funderar igenom allt så är ju tack och lov de positiva helt klart övervägande. Måste bli ännu bättre på att inte låta de negativa ta så stor plats, det är ju inte de som betyder något.

Det gäller förvisso att inte gräva ner sig i dåtiden utan att se framåt. Men ibland är minnena det enda som finns kvar och dessa minnen tänker jag vårda ömt. Jag är glad att jag har mina minnen och dessa minnen är enbart positiva. Kanske har jag förhärligat det sistnämnda, men det spelar ingen roll, jag är glad att det bara är det bra som jag minns. Ibland är det skönt att bara försjunka in bland minnena. Alla mina tankar och all min kärlek till mina nära och kära.

Upp eller ner?

Idag är en sån dag då jag egentligen är mest ner. Å andra sidan vill jag vara positiv och tänka på allt bra istället. Det är ju dagarna då det är ner som det är svårast att se det positiva. Blir förundrad över att vissa personer inte ser det uppenbara samtidigt som jag förundras över de som inte är så nära som direkt ser det som de andra borde se. I de förstnämndas fall tror jag det handlar mycket om feghet och rädsla. Beträffande de sistnämnda blir jag imponerad tycker det visar på att de är omtänksamma, lyhörda och självklart observanta. De är den typen av människor som bara stannar upp och ger fem minuter av sig själva till en medmänniska. Jag vill vara i det sistnämnda sällskapet. Dagen summeras genom att jag tänker fokusera på de personer som ger mig energi. Är så glad att de finns i mitt liv.

2010…

Har tidigare antytt att 2010 är ett år som jag inte kan minnas som ett bra år. Det har tyvärr varit ett år med allt för mycket tråkigheter. Förvisso har jag lärt mig massor, men när jag nu och i framtiden ser tillbaka på 2010 kommer det att vara ett år som överskuggas av en hel del sorg. Men det är å andra sidan i svåra tider som man lär sig, ens prioriteringar förändras, det som betyder något är inte längre av samma banala art. Jag är enormt tacksam över min familj och mina nära och kära. Det är under svåra tider som man vet vilka som är ens vänner, inte alltid roligt att upptäcka att vissa sviker, men å andra sidan är livet alltför kort för att jag vill, kan eller orkar lägga energi på personer som inte vill mig väl.

Jag tror inte på någon högre makt, jag tror på människors inneboende godhet. Jag önskar och hoppas att 2011 blir ett bättre år. Känns som att det är osannolikt att det skulle kunna bli lika dåligt som 2010, å andra sidan är det väl precis det som 2010 lärt mig, det finns inget man kan räkna med. Så mitt råd till alla för 2011 är att ta hand om er själva och gör de prioriteringar som känns bra i ert hjärta. Det finns ingen annan som kan säga vad eller hur ni ska prioritera.
Carpe diem!

Tänker avsluta med ett par vackra ord.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer.
– Alf Henriksson

Stanna upp!

Det är verkligen dags för mig att stanna upp en stund. Ta ett par djupa andetag. Dags att sluta att springa, jag kommer säkert fram. Det viktiga är att den dagen jag gör det ska det vara jag, inte något nervvrak som bara faller ihop, någon som behöver sättas ihop igen.

Jag är glad att jag har så underbara och ärliga vänner (ibland brutalt ärliga), utan dem vet jag faktiskt inte vad jag skulle göra. De säger saker som jag egentligen inte vill höra, ord som jag inte kan ta in, men jag lovar er, de uppskattas och de lägger sig på plats. Det kan ta ett tag innan innebörden av dem har sjunkit in, men de gör det.

Det finns bara en av mig och hon är värd att vårda!

Människor

Jag är faktiskt helt övertygad om att en del människor kommer in i ens liv av olika anledningar vid exakt rätt tillfälle. Ibland behövs det så lite för att man ska bli glad, det finns nog en alldeles speciell anledning till att den människan kom in i just mitt liv just nu. Det tackar vi för! 🙂

Google

Internet är fantastiskt, google är ibland min bästa vän som ger mig svar på mina frågor. Något som jag dock funderat på sista tiden är till vad vi nyttjar Google. Hur ofta Googlar man inte personer i ens omgivning? Är det inte lätt att vi hamnar i ett läge att om du en gång gjort något dumt förföljer det dig i evighet? Den du minst anar kan surfa på dig och hitta saker som du kanske själv vill begrava och glömma. Nej, jag har inte hittat något om mig som jag inte står för så ni behöver inte Googla, men det var bara en fundering jag hade häromdagen. Lite tråkigt är det ju att vi kanske inte alltid ger människor omkring oss en chans för vi har spanat in deras facebook profil eller hittat något negativt om dem någon annanstans. Jag tycker att det är viktigt att man bildar sig en egen uppfattning om människor, det har jag alltid tyckt och det är en av de grundvärderingar som jag har fått med mig hemifrån.